Den man som betytt abolut mest för det moderna Turkiet är ju så klart Mustafa Kemal, även kallad Atatürk (=turkarnas fader)
(Foto: Wikipedia)
Det turkiska riket hade krympt rejält under krig i början av nittonhundratalet (Balkankriget och första världskriget). 1918 ockuperade utländska trupper Istanbul, Izmir, Antakya och Antalya. Turkiska nationalister inrättade en församling i Ankara, och lyckades i det följande frihetskriget behålla Turkiet som en självständig stat och inte en koloni under västmakterna.
Mustafa Kemal var en arméofficer som visat mod vid det fruktansvärt blodiga slaget vid Gallipoli 1915-1916. Han ledde också turkarna vid ett krig som bröt ut mot Grekland 1919. När den första nationalförsamlingen öppnade, valdes han inte förvånande till president.
Kemal Atatürk ville skapa en modern, demokratisk, sekulariserad (=icke-religiös) stat av europeiskt snitt. Han tog sig an verket på flera områden, alfabetet byttes ut (tack för det), klädnormer ändrades, namn ändrades, religiösa skolor avskaffades. De flesta turkar uppskattade de demokratiska reformerna, men en del minoriteter (t ex kurderna) såg chansen till självständighet minska.
När han dog 1938 hade han förvandlat Turkiet med en utbyggd infrastruktur och en mängd statligt kontrollerade företag som tillhandahöll det mest grundläggande till invånarna.
Atatürk står staty i alla turkiska samhällen, och det finns hus på många ställen där han sägs ha bott. Tänk på att visa respekt, han betyder mycket för många turkar, inget klättrande på statyerna...
Militären ser sig som bevakare av Atatürks principer och sekularismen. De har ingripit politiskt 1961, 1970 och 1980.
1974 invaderade Turkiet norra delen av Cypern efter blodiga förföljelser av den turkiska delen av befolkningen. En kurdisk protest övergick i inbördeskrig som ledde till kurdledaren Abdulla Özcalans fängslande.
Turkiet satsade alltmer på företagande och turism, men i början av 2000-talet hade ekonomin hamnat på sned, inflationen var på över 100% och banksystemet hade kollapsat.
2002 valdes ett religiöst parti, AKP till regeringsmakten. Reformer började införas för att föra Turkiet närmare EU. 2004 hade man i stort sett fått ordning på ekonomin.
Mycket har skett under de senaste åren, men den snabba förändringen och de höjda priserna har skapat problem för många turkar.
Gallipoli
Slaget vid Gallipoli 1915 har haft en avgörande betydelse för Turkiet. I början av första världskriget stod England, Frankrike och Ryssland mot Tyskland och Österrike-Ungern. Turkiet hade inte valt sida. Genom bl a insamlingar bland vanligt folk hade Turkiet beställt två krigsfartyg av England. Winston Churchill var då 41 år och engelsk marinminister. Han lade helt rått beslag på de båda fartygen för egen räkning, och utan att betala tillbaka något. När då Turkiet fick låna slagskepp från Tyskland, insåg England att de var på väg att få Turkiet emot sig.
Churchill och hans stab beslöt då att göra ett angrepp med krigsfartyg. Man skulle ta sig genom det smala Dardanellerna och över Maramarasjön för att lägga sina kanonbåtar utanför Sultanens palats i Istanbul. Och på så vis tvinga Turkarna att sparka ut tyskarna.
Dardanellerna är smalt och var försvarat med några starka befästningar och mycket minor. Vid ett första försök tvingades den engelska flottan vända. Nu var också turkarna förvarnade. Den engelska marinen bad då armen om hjälp med att invadera Gallipolihalvön och slå ut befästningarna.
Nu började ett av Englands absolut största militära fiaskon. En armé på 75.000 man sattes upp, bestående av engelsmän, fransmän, irländare, folk från Australien och Nya Zeeland. Man underskattade hela tiden de turkiska styrkorna, man hade felaktiga kartor, befälet bråkade med varandra etc. Flera av de engelska officerarna sörjde sina sjunkna skepp mer än sina soldater. Turkarna stred för att försvara sitt land med stort mod. Deras mest framstående befäl var överste Mustafa Kemal.
Den engelska armén lyckades egentligen aldrig ta sig från stränderna. Totalt dog och sårades 450.000 soldater (2/3 turkiska), utan att något som helst uppnåddes. Efter 9 månader evakuerades den engelska armén. Mustafa Kemal var stor hjälte och fortsatte som politiker, ”Ataturk”, skapa det moderna Turkiet. 
(Foto: Wikipedia)
Att lyssna på: P J Harvey ”Battleship Hill”
Bokstaven "Ö"
Vi fick kåldolmarna från turkarna och dom fick bokstaven ”Ö” av oss. Eller?
Det är väl inte 100% bevisat, men kanske gick det till enligt nedan. Det var inte Karl den tolfte som tog med sig Ö-et, turkarna hade ett helt annat alfabet på den tiden.
Åren runt 1900 var det ett stort nationalistiskt intresse i Sverige. I Uppsala fanns en student, Johannes Kolmodin, som i tidens anda var en stor beundrare av krigarkonungen Karl XII. (Ja, han var släkt med Israel Kolmodin, som skrev ”Den blomstertid nu kommer”)
(Foto: Wikipedia)
Han nöjde sig inte med de vanliga bokstudierna, utan begav sig ner till Konstantinopel (Istanbul) för att på plats forska efter Karl den tolfte i arkiven. Kolmodin lärde sig osmanska och skaffade sig ett umgänge och blev en viktig person för den svenska ambassaden.
När Kemal Atatürk tog makten, såg Kolmodin i honom en stor hjälte, en modern Karl XII. Med hans lojalitet blev han snart engagerad av Atatürks administration och blev en medlem av det språkråd som på bara några år gav turkarna ett nytt alfabet och ett delvis nytt språk. Skrönan säger att det var Kolmodin som övertygade Atatürk om bokstaven Ös förträfflighet.
